Att välja utbildning efter gymnasiet

Som nyexaminerad gymnasieelev kan det vara svårt att veta vad du vill bli eller vilken väg du ska ta för att nå dina mål. På den här sidan har vi samlat några tips som kan hjälpa dig att navigera rätt inför framtiden.

Steg 1: Vem är du?

Om du inte alls vet vad du ska satsa på kan det vara en bra idé att börja med att göra ett yrkestest. Svara på frågor om dig själv, dina intressen och din personlighet och få tips på yrken som passar just dig. Kanske får du också förslag på jobb du inte ens visste fanns.
Här hittar du flera olika tester >>

Steg 2: Vart vill du?

Efter att ha funderat över dina egenskaper och vilken typ av arbete som kan passa dig är nästa steg att ta reda på vad du vill att din utbildning ska leda till och hur du ska gå till väga.

Skolverket har en omfattande guide för dig som ska välja utbildning. Den ger dig praktiska verktyg för att strukturera dina tankar och planera för framtiden. Genom övningar och exempel får du hjälp att utforska dina möjligheter, sätta upp mål och fatta beslut.

Lyssningstips:
► Hur kan du tänka när du ska välja utbildning – och varför är det så svårt? I detta avsnitt av Utbildningspodden träffar du tre studenter som nyligen börjat plugga.

► Studier & Studentliv är en podd om att vara student i Uppsala. Här berättar studenter om hur de gjorde sitt val, och två studievägledare ger några goda råd på vägen.

► Du hittar också en massa fakta och inspiration inför studievalet på Saco:s Youtube-kanal Plugga vidare.

Vilka jobb finns?

Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Idag finns troligen fler yrken och utbildningsvägar än någonsin tidigare. Hos Arbetsförmedlingen hittar du utförlig information om en lång rad yrken: om arbetsuppgifter, vilken utbildning och kompetens som krävs och hur efterfrågan på just det yrket ser ut framöver.

Flera olika alternativ för dig som vill läsa vidare

Att plugga på högskola eller universitet är den vanligaste formen av vidareutbildning, men det finns flera sätt att läsa vidare efter gymnasiet.

Högskola/universitet

Högskolestudier består av både undervisning i olika former och självstudier. Hur mycket schemalagd undervisning du har varierar mellan olika utbildningar. Som student får du ta ett stort eget ansvar och läsa in mycket kurslitteratur på egen hand.

På högskolan kan du antingen studera ett helt program, vilket oftast innebär tre-fem år tillsammans med samma klass. Med ett program får du en färdig struktur för din utbildning och du vet vilken examen den leder till.

Du kan också läsa fristående kurser. Då väljer du själv ut vilka kurser och ämnen du vill läsa och sätter på så vis ihop din utbildning. För dig som inte är säker på vad du vill plugga kan fristående kurser vara ett bra sätt att prova på hur det är att studera på högskolan.

allt om högskoleutbildning

Yrkeshögskola (YH)

YH-utbildningar kombinerar teori med praktik och genomförs i nära samarbete med arbetslivet. Yrkeshögskolan består av många olika utbildningsanordnare (skolor) runt om i landet. Det är både privata företag, kommuner, regioner och högskolor/universitet.

Myndigheten för yrkeshögskolan verkar för att Yrkeshögskolan tillgodoser arbetslivets behov av kompetens. Eftersom arbetsmarknadens behov förändras över tid uppdateras även utbildningarnas innehåll och inriktning. Det innebär att den kunskap du får med dig är aktuell och efterfrågad i arbetslivet.

En viktig del av utbildningen är praktiken, som kallas LIA (Lärande i arbete) och är förlagd ute på en arbetsplats. Många studenter får efter avklarad utbildning jobb just på sin LIA-plats.

hitta yh-utbildning

Folkhögskola

Folkhögskolan skiljer sig från andra utbildningsformer. Här betonas samtal, aktivt deltagande och lärande i grupp. Utbildningen anpassas efter deltagarnas kunskaper, och man har stora möjligheter att påverka sin utbildning. På många skolor finns även möjligheten att bo på internat. För många är det denna speciella sociala gemenskap som gör folkhögskoletiden till en unik upplevelse i livet.

Folkhögskolan försöker vara tillgänglig för alla och vänder sig gärna till dem som har stött på hinder i andra utbildningsformer eller har en funktionsnedsättning.

Målet för studier på folkhögskola kan vara att utveckla ett intresse eller att gå en renodlad yrkesutbildning. På alla skolor finns också en sk Allmän kurs som kan ge behörighet till högskolestudier. I övrigt bestämmer varje skola själv över vilka kurser som anordnas.

hitta kurser och skolor

Komvux

Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver komplettera din utbildning från grundskola eller gymnasium. Du kanske har ett ofullständigt gymnasiebetyg eller saknar kurser som du behöver för att kunna söka en viss högskoleutbildning. Komvuxutbildning har samma läroplan och följer samma kursplaner som den vanliga gymnasieskolan.

I många kommuner finns även kortare yrkesutbildningar på komvux, exempelvis utbildningar till barnskötare, lastbilsmekaniker, rörmokare eller ambulanssjukvårdare. Utbudet varierar från kommun till kommun.

Du kan börja läsa på komvux från och med 1 juli det år du fyller 20 år. Hur, när och vad du kan studera beror på vad som gäller i din kommun (där du är folkbokförd). Besök kommunens hemsida för att ta reda på vilka komvuxutbildningar den erbjuder.

komvux i Göteborg